Den sum fyst upptäckt Gotland haitäd Tjälvar. Pa den täidn var de någ gäiskaräi me Gotland, så att um dagar, da sinkäd de undar vattne, men pa netnar, da var de uppe. Tjälvar var den fyst sum hadd eld me si till Gotland, u sen sinkäd de aldri mair.

 

Den hjär Tjälvar hadd en sun sum häitäd Havde, u Havdes källinggi haitäd Väitastjänne. Iss täu var di fyst sum byggd u bodä pa Gotland. Fyst nati, sum di sivd ihop, hadd ha a dråim sum um tre årmar var hopsnone äi brauste pa na. Så tyckt ha att di sakt glaid äut ör brauste. Ha tald um dråimen för Havde, kaln sin, u han töided dråimen sum så:

 

Allting jär bind si ihop.

Boland skall de här bläi,

u vör ska fa tre söinar.

 

Han gav namn till dum allihop mens di ännu var oföide:

 

Gute skall ha Gotland.

Graipar skall dannen haitä,

u Gunnfjaun den tride.

 

Sen skifted di Gotland i tre tridingar, så att Graipar, den äldst sårken, fick nåderste tridingen, Gute millumtridingen u Gunnfjaun, den yngst sårken fick den sudaste tridingen.

 

Äutvandringi

 

Ettarhand aukäd fålke fran daim tre så mik pa Gotland att lande int kund föid dum allihop. Da lottäd di så, att vart trid mänske skudd bort fran lande, u di fick ta me si allt sum di aigd u hadd yvar jård. Di vidd ogänn gi si av, äutn di for iställ till Torsburggi u bosätted si där. De vidd lande int tulä, äutn man jagd bort dum därifran. Sen for di hänn till Fåråi u bosätted si där. Di kund int läivnär si där, äutn di for till en åi bäi Aistland, sum haitar Dagåi, u där bosättäd di si u byggd a burg, sum ännu söins. Där kund di int häldar upphald si, äutn di for uppför en flod, sum haitar Dyna, u upp ginum Ryssland.

 

Di glaid så langgt bort att di kom till Grekland. Där bad di kungen um lug ti fa sla si ner äi nöi u nidar. Kungen lugd dum de, u han trod att de bärr var en måne, så när mån´n hadd gat, vidd han väis av dum. Men di svard u sägd att nöi u nidar var för alltut, u de hadd di blitt lugne. Ettar en täid fick drottninggi raidå pa iss tvistn daires. Da sägd ha "Min herre konung, däu lugd dum ti bosätt si äi nöi u nidar. Da jär de för alltut. Da fart du int ta fran dum daires ret. Så bosätted di si där, u di bor där ännu, u di har ännu kvar sumt av oe språk.

 

Haidendomen

 

Före den täidn u längg därettar trod man pa hult u högar, pa vi u stavgardar u pa haidn gud. Da bloted di säin söinar, döitrar u kräk ihop me mat u dricke. De gärd di ättar vantro´i säin. Bäi hail landes haugste blot offred´n mänskar. Elles hadd var tridingg sitt blot, u bäi mindre tingg hadd di mindre blot me kräk, mat u dricke. Di sum blotäd kalldes för kokarbrödar därför att di all koked offarmatn ihop.

 

Avtale me sveakungen

 

Mang kunggar kräiged pa Gotland mens de var haide. Gutar kund dock hail täidn bihald segarn u försvar reti säin. Sainare sänded gutar flair sändebud till svears räike, men ingen av dum kund fa frid för Avar Strabain fran Alve soken. Han var den fyst sum fick frid me sveakungen. När gutar bided han ti gläid ste, da svard han: "Er vait att ja nå jär åidn u äutlivdar. Um er vill att ja ska gi mi in äi a släik farå, gi mi da träi mansbotar, den fyst för mi självar, dannen för min aigen sun u den trid för kunu mäin." Ettarsum han var, sum sagar sägar, en klokar u manggkunnur kal, gärd han en yvarainskummelse me sveakungen. Sexti mark sylvar vart år, de jär gutars skatt. Den ska dailes så, att Svea räikes kungg skall ha förti mark sylver av daim sexti, och jarlen skall ha tjugu mark sylvar. Iss yvarainskummelsen hadd han gärt upp me landes rad förrän han glaid haimifran.

 

Så gick gutar fräivilut undar sveakungen, så att di fritt u tryggt skudd kunn gläid till all ställar äi Svea räike äutn tull u andre äutgiftar. Så far u svear gläid till Gotland äutn någ förbud pa spannmålshandel ellar andre förbud.

 

Skydd u hjälp skudd kungen gi at gutar när di bihöivd u bigärd de. Sändebud skall kungen sänd till gutanaltinge, u de skall u jarlen gärä, för ti ta imot skatten sin där. Iss sändebudi skall löis frid för gutar ti gläid all stans yvar sjöen, sum uppsalakungen radar yvar, så u för daim, sum gläidar till Gotland.

 

Olof den hailie

 

Någen täid därettar kåm Olof den hailie, kungen, flöines fran Norge me säin skip u lägd till bäi de hamni, sum haitar Akargan. Där lag haili Olof längge. Da glaid Ormica fran Hainum i fylg me mangg andre storkalar till han me säin gåvar. Så gav Ormica tåll vädrar ihop me andre dörbarhaitar till han. Da gav kungen, haili Olof, täu puckalar u a braidyxå till han. Da tok Ormica imot kristendomi ettar haili Olofs lerå. U han byggd a bönhäus för si pa sam plass, där sum nå Akargans körkå star. Därifran glaid haili Olof till Jaroslaw i Holmgard.

 

Fastn gutar var haidningar sigled di läikväl me kaupmansvarar till all ländar, bad kristne u haidne. Da sag kaupmännar kristne sidar äi kristne ländar, u sumbli lättäd döip si där u to me si kristne prästar till Gotland. Botair av Akebäck hait han, sum byggd de fyst körku på den plassn sum nå haitar Kulstäde. De vidd lande int tulä, äutn lätted bränn na. Därför kalles plassn ännu äi dag för Kulstäde.

 

Någen täid därettar var de blot äi Vi. Där lätted han bygg a annu körkå. De körku vidd lande u bränne. Da klaiv han självar upp pa körku u sägd: "Vill er bränn na, så far er bränn mi ihop me körku." Han var självar en mäktur kal u han var giftar me dotri till en av di mäktueste storkalar, en sum hait Lickair den väise, u sum bod på den plassn, sum haitar Stainkörke. Han hadd mest ti säg till um pa den täidn, u han hjälpt Botair, mågen sin. U han sägd sum så: "Lätt bläi ti bränn kaln me körku hans, fastn ha jär byggd äi Vi, ner under Klintn." Så fick de körku sta obränd. Ha var byggd där äi all helgons namn, där sum nå S:t Peters körkå star. Ha var de fyst körku på Gotland sum fick sta obränd. När sen någen täid hadd gat, lätted svärfarn hans, Likkair den väise, döip si me kunu säin, säin ban u all häusfålki säine, u han byggd a körkå äi gardn sin, sum nå haitar Stainkörke. De var de fyst körku äi nårdaste tridingen pa Gotland.

 

Ettar de att gutar hadd set kristne fålks sidar håird di pa Guds bud u lert fålks undarväisningg, u di to allihop imot kristendomi av aigi fräi vile u äutn tvangg, så att int någen tvingged daim ti u bläi kristne. Sen när kristendomi hadd blitt allmänt gotagen byggd man de andre körku på Gotland äi Atlingbo. De var de fyst körku äi den milleste tridingen. Sen byggdes de trid körku på Gotland äi Fardum äi sudre tridingen. Därettar växt körkar upp läit varstans på Gotland, allt ettarsum man byggd körkar för att de skudd var bekvämt.

 

Gotland far biskop

 

Förrän någen pa allvar hadd blitt kalln till biskop pa Gotland kåm biskopar däit, sum vallfärded till de hailie Jerusalem ellar glaid därifran. Pa den den täidn gick vägen austar äut yvar Ryssland u Grekland till Jerusalem. Äi fystninggi väigd di körkar u körggardar när di blai umbidde av daim, sum hadd lätt bygg körkar.

 

När gutar hailt u halde hadd antat kristendomi, sänded di bud till den haugst biskopen äi Linköping, ättarsum han bod nemest bäi dum, sått han skudd kumm till Gotland u hjälp dum så sum di hadd kumm yvarains um. De blai da bestämt si, att biskopen skudd kumm till Gotland fran Linköping vart trid år me tåll av säin kalar, sum skudd fylg me han runt kring lande me böindnars russ, så mangge u int flair.

 

Så skudd biskopen gläid runt på Gotland u väig körkar. Bäi var körkväigningg skudd han ha retuhait ti bigär tre mål mat u int mair sum gingärd. U dessäutn träi mark bäi vart tillfällle. Bäi altreväigning, ett mål mat u 12 örar, um bärr altre skudd väiges. Da bad körke u altre jär väigde, da skall bäggi täu ihop väiges för 3 mål mat u 3 mark penninggar.

 

Av varannan präst har biskopen ret ti ta gingärd sum ersättning för visitationen ellar 3 mål mat u int mair. Av varannan präst, sum int fullgärd gingärd den gangen tar biskopen lösen allt ettarsum körkar jär taxerne. Di sum int gärd gingärd iss gangen, di ska fullgär gingärd da biskopen kummar tillbaks de andre åre, u di andre ska fullgär lösen sum förr gangen gärd gingärd.

 

Blär de tvist, sum de tillkummar biskopen ti avdöimä, så skall den avdöimäs äi sam tridinggi, för di sum bor där nemest vait mair um sanninggi. Bläir tvistn int avdöimdar där, da ska den lämnes yvar till alltingge, u int fran en tridingg till en annan. Bläir de sträiduhaitar ellar tvistuhaitar, sum de håirar till biskopen ti avdöimä, da skall man avvakt biskopens ankumst u int gläid ste yvar sjöen, um de int jär nöidfall u man har gärt mik svår syndar, så att prostn int självar kan avdöime dum. Men da ska man gläid yvar millum valborgsmässu u allhelgonamässu, u int därettar pa vintarn före valborgsmässu. Biskopsböitar jär pa Gotland aldri mair än 3 mark.

 

Ledungsorganisasjonen

 

När gutar hadd skaff si biskop u prästar u hailt hadd antat kristendomi, gick di me pa ti fylg sveakungen äi härfärd me sjau snäckar imot haidne ländar, men int mot kristne. Um de så jär, skall kungen kallä gotlänninggar till ledungg da vintan jär släut u me en månes anstånd före härstämmu, u möitesdagen skall var före missummardagen, u int ettar. Da jär den lagligen äutlöistar, u ellas inte. Da har gutar fritt val, um di så vill, ti ställ upp me säin snäckar me proviant för 8 vikar u int mair. Men bisläutar di att int ställ upp, da ska di i ställ bitale 40 mark penninggar för var snäckå. Men de ska ske fyst åre därettar u int pa sam år sum kallelsen gick äut. De kalles ledunggslame. Undar den fastställd månen skall man undar de fyst viku sänd budkavle kringg u tingg skall sambläs. Jär man da yvarains um att härfärd skall budes äut, da skall man rust si för färdi undar a hall måne. Därettar skall kalar var färdue för sträid 7 dygn före härmöite. Fran u me da skall di avvaktä u var färdue, u um de inte bläir någ siglvinn de viku, da skall di vänt ännu sjau dygn ettar möitesdagen. Um de int heldar da kummar någen siglvinn, da kan di saklaust gläid haim, för di kan inte ta si yvar sjöen ronäs äutn bärr siglenäs. Kummar ledungsbude me kårtare anstånd än en måne, da skall di int häldar gläid, äutn di kan bläi sitnäs äutn åtal. Jär de så att kungen int vill tro att bude kom äi olaga täid ellar att vind hindräd undar de fasttälld anstånde, da mat sändebudi pa tingge, sum infallar nemest ettar S:t Persmässu, ta imot 12 nämndemäns aid av daim, sum kungens sändebud ynskar äutse, att di me laga förfall stänned haime. Pa Gotland gir man int någen nämndemansaid äutum aid till kungen.

 

Gar de så gal att kröintar kungg me våld bläir dräiven av räike, da skall gutar int gi äut skatt, äutn di skall behald den i 3 år. Di mat samble in skattn vart år, men lätt den liggä. U därettar bitaläs den äut fyst ättar 3 år till den sum da radar äi Svea räike. Sum beväis pa kungens ret skall man da sänd ett brev, sum'n har försiglä me hans aige insegel, u int a ype brev.